Utkast:

I looked around and saw a plate, and it stood Harlem on it, now i get wear I am.

Jag kollade runt, och såg en skylt, och på den stod det Harlem på, nu visste jag i alla fall var jag befann mig. Utanför fönstren såg jag skitigta fula hus. Några mörka personer, stod och sålde knark, vilket var läskigt. Jag fick rysningar, i hela kroppen, det här var ett obehagligt ställe. Alfredo var väldigt rädd, det såg jag, men det var väldigt märkligt, eftersom han var jurist. Jag bad chauffören köra vidare, vi hade nu lyckats skaka av oss alla paparazzis.

Lukten av kina mat kom som en våg emot oss då vi var vid Chinatown, min mage började kurra så jag sa åt chauffören, som tydligen hette Richard, att stanna. Kollade var jag kunde gå och hittade ett stånd som sålde nudlar. Jag hittade inte min plånbok då jag skulle betala. Det var märkligt, jag minns klart och tydligt att jag hade packat ner den i min väska. Jag kikade mot taxin, men den var inte där. Kunde det vara Alfredo som tog min plånbok, men skulle inte Richard sett då han gjorde det och sagt till han? Jag visste inte vad jag skulle göra, denna dag var verkligen hemsk, och klockan hade inte passerat tolv ännu. Jag ringde till hotellet och bad dem att en limousine skulle skickas till mig.

Känslan att se limousinen gick inte att beskriva jag blev lättad och arg på samma gång, så jag slängde mig in i den och skrek allt jag kunde. Min chaufför, Charles, frågade vad som hänt mig, och jag berättade från början till slut. Charles frågade om vi skulle åka in till polishuset, vilket vi gjorde. 

Det var en dryg person som satt i receptionen, hon hade mungiporna vid knäna och snäste åt mig då jag försökte prata med henne, men hon kunde prata med Chuck. Tillslut kom det en annan kvinna, som hette Angelina Wattson, och började prata med oss.
- What is your names? Asked Angelina.
- My name is Emelie Van Der Woodsen and this is Charles Bass.
- Van Der Woodsen hah? Follow me, please.
Jag och Charles följde efter henne, till ett rum. I rummet satt polischefen, och såg ut som jag hade förväntat mig, benen på skrivbordet, en munk i handen och satt som en hösäck. När han fick syn på mig torkade han sig om munen med sin tröjärm, och reste sig upp. Han presenterade sig som Eric Badgley, och frågade vad som hade hänt. Jag berättade att jag åkt taxi, när jag skulle betala mat var både min plånbok borta och taxin jag hade åkt i.
- Var det någon mer som satt i taxin? Frågade Eric.
- Yes it was, a man ad his name was Alfredo, and the taxi drivers mane was Richard. 
- Det här har hänt förut, du är inte det ända offret. Alfredo och Richard "jobbar" med att stjäla andras plånböcker. De kör igenom områden, som Upper East Side, där det finns många rika.  



http://sv.wikipedia.org/wiki/Chinatown,_Manhattan   19 November

http://www.vaccination.nu/mPaginas/pSelectRecord.cfm?paginaID=34&categoriaID=6 20 November


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0